...
Efter skolan i går möte jag upp min P som var mitt uppe i ett spännande projekt med S, mkt intressant! Min P pluggar till Civilingenjör mot arkitektur. När dom hade berättat om deras fascinerande uträkning körde vi till P. Jag var jätte sugen på att fara till byakrogen och äta ENSAMMA, men P ville att vi skulle äta hemma och göra tacos men jag var verkligen inte sugen på det men väl hemma hos P så frågar hans storasyster F som var där med sin familj om vi ville ha Pizza till middag och så blev det, två familjepizzor till alla "barnen" eftersom P:s föräldrar inte var hemma.
Efter middagen blev det mys för hela slanten, är dock lite less på att man nästan aldrig är själv hos P, alltså bara han och jag. Det är alltid en massa folk, F med sin familj på 3 som om några månader kommer att bli 4. Mkt främmande osv. men det blir ju så när familjen är större det finns mer som fyller år och ska firas än när man är en familj på 4 (5 när A är hos oss varannan vecka). Jag tycker att egen tid är A & O både för en själv och i ett förhållande. Jag tycker att det är viktigt att ha ett eget "krypin" läs (rum) som man får vara ostörd i och inte att någon bara klampar in i rummet. Detta brukar P:s lillebror A göra han knackar först på dörren sen går han in utan att vi ens hinner säga något hah & ja det kan bli pinsamt! Måste jag ens nämna varför?!
Annars så tycker jag väldigt mycket om att vara hos P, jag tycker om hans familj och det är kul att det händer saker ex. far och badar hos hans faster, det kommer folk, vi far till folk, middagar hit och dit, föreställningar m.m. Men ibland så är det inte det man behöver ibland behöver man lugn och ro en plats att fly till, nu får det verkligen att låta som att det är värsta livet hos P men det är inte det jag menar. Det handlar mer om att man vill ha det ostört och strunta i allt som är runt omkring något som P kan ha lite svårt för och ja det stör mig.
När vi är hos mig är det som att vara på semester (; det är lugnt, vi gör det som faller oss in och vi behöver inte oroa oss för att bli störda, fast när A är hos mig som är helt tokig i P så blir det en hel del dörröppningar och spring men det är kul. Jag menar inte att vi behöver vara och ligga i rummet 24/7 men att man har den möjligheten ifall det är det man vill. I dagsläget är det många tankar som far, är det det här jag vill, vill jag bli jurist? ska vi flytta ihop? ska jag börja plugga i Uppsala istället? och det är just därför jag känner att jag vill kunna fly från omgivningen och diskutera med P om hur vi ska göra och andra tankar som far runt i skallen så att allt inte bara exploderar och man inte vet vars man ska ta vägen.
/ Sophie ♥
Kommentarer
Trackback
